Livet med Autism, Asperges & ADHD

Som mamma och fru till tre unika individer, är livet aldrig tråkigt. Varje dag är en ny utmaning.

Vart tog mamma vägen?

Publicerad 2014-08-12 17:38:21 i Vardagen,

Denna vecka började allvaret för mig. 

I våras pluggade jag klart till lärare. Efter att ha haft studieuppehåll i 1,5 år. Uppehållet borde på att sonen hade en hemsk skolsituation hela första klass. 

Under mitt studieuppehåll arbetade jag i en förskola med de allra minsta barnen. Så nu när jag tagit min examen så sökte jag mig åter igen till förskolans värld. 

I måndags började jag mitt nya jobb. Min man är hemma med barnen, vilket är ett super bra tillfälle för den att klara sig utan mamma. 

Annars är sett mamma, mamma, mamma från morgon till kväll även om pappa sitter precis bredvid dem. Så jag och min man tog beslutet att han fick ha hand om barnen från morgon till kväll, hela veckan så jag fick vila och komma in i det nya jobbet. Min man tycker att jag inte låter honom ta ansva, samtidigt som han lägger över allt ansvaret på mig med motiveringen "du är bättre på att hantera dem än jag". 

Så i två dagar än så länge har jag åkt till jobbet när de sover, kommit hem ätit och sen haft "ledigt" i mitt rum. Jag måste erkänna att jag vart något stressad igår när det lät som om tredje världskriget bröt ut. Men jag satt kvar i mitt rum.

Nu undrar ni säkert varför jag gör detta. 
Svart är följande. Min man har egna svårigheter, jag planerar ALLT och håller reda på ALLAS SAKER. Jag reder ut alla konflikter, både mellan barnen och min man och barnen. 
Min man VILL ta mer ansvar och hjälpa till mer, men så länge jag finns närvarande, ger han upp och barnen vänder sig alltid till mig för allt. 

I och med att jag inte är hemma på dagarna och inte "tillgänglig" på kvällen måste han hitta en lösning. 

Idag när jag kom hem sa han " jag fattar inte hur du står ut med oss. Jag kom på mig själv när jag och V stod och skrek på varandra. Du har rätt jag beter mig ju som en 10 åring ibland" 

Min spontana tanke var "mirakel kan ske, hoppas han mins detta nästa vecka" 😃😂

Så allt som allt har denna vecka börjat bra. Jag hoppas att den avslutas på samma sätt. 

Stor kram till alla er /Ana 

Bjuder på en härlig sommar/höst bild som jag tog för något år sedan


Kommentarer

Postat av: Rebecka

Publicerad 2014-08-12 18:02:03

Jag fattar precis varför du satt kvar! Starkt jobbat att du orkade hålla dig passiv.
Jag hänger gärna med på den promenaden, det såg härligt ut.

Svar: Ja du det va inte lätt att sitta kvar, men jag satte på hörlurar och stängde dem ute.
Ana

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Ana

Jag är en stolt mamma till två helt fantastiska barn och fru till en enastående man. Min son V är har diagnoserna Autistisk syndrom, ADHD, sömnstörning, självskadebeteende och GDA (generell ångestsyndrom). Min dotter J har diagnoserna Aspergers syndrom samt ADHD. Och min underbara man T som i vuxen ålder fått diagnoserna Aspergers syndrom samt ADHD. Livet med dom är ett äventyr på gott och ont, den ena dagen är aldrig den andra lik.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela